musikprojektsydafrika

Inatt har vi inte fatt sarksilt mycket somn. Nagon forsokte namligen bryta sig in i var stuga.

Usch, jag far magknip bara jag tanker pa det.

Jag vaknade mitt i natten av att mamma satte sig upp och skrek "Halla?! Vem ar det?!"
Da horde jag att nagon forsokte stoppa in nagot i nyckelhalet, sen horde vi dem springa runt huset.

Paniken slog till pa en gang. Receptionen var stangd och det finns inget telefonnummer till personalen. Det finns tva sakerhetsvakter men inget telefonnummer till dem heller.

Vi sitter i sangen och hor hur dem gar runt pa baksidan av stugan. Det blaser valdigt mycket ute sa det lat som om de var overallt, vilket inte direkt minskade panikkanslan.

Jag bestammer mig for att vi maste forsoka ringa polisen. Personen som svarar verkar inte riktigt forsta allvaret i situationen, han vill prompt veta exakt vart vi ar, vilken provins och allting. Jag rabblar upp allt jag vet men han verkar anda inte forsta .. "Cintza, East London, Eastern cape, West coast, inkwenkwezi!!"

Han kopplar mig till polisstationen i East London men dar ar det inget svar.. Haha, helt otroligt.

Vi sitter kvar i sangen helt panikslagna och vettefan vad vi ska gora. Vi funderar pa att springa till grannarna men vagar inte. Tanker att det formodligen bara ar nagra smatjuvar som inte har nagon koll, men pga paniken som spridit sig i hela kroppen ar vi bada alldeles for radda.

Till och med odlorna som brukar springa runt pa vara vaggar satte sig precis vid ytterdorren och borjade "skalla". Panikslagna dem med, uppenbarligen.

Till slut bestammer jag mig for att skrika pa hjalp; vara grannar hor oss och kommer och knackar pa. Vi gar alla ut och tittar lite runt huset och pa taket och sa.. Pratar lite med grannarna och kanner oss lugnare. Vi kommer fram till att dem formodligen inte kommer komma tillbaka eftersom vi skrek sa mycket.

Jag och Mamma gar in i stugan igen. Helt plotsligt hors alla ljud sa mycket tydligare, vi lyssnar pa vartenda lov som blaser, varje syrsa och varje hund som skaller.

Tillslut sa lyckas vi somna om igen. Men det tog ett tag, och det var ingen djup somn direkt.

Det ackligaste med hela scenariot var att mamma berattade att precis innan hon vaknade av att nagon forsokte bryta sig in sa dromde hon att tva man stod och tittade in genom ett fonster bredvid dorren. Sa himla obehagligt!

Allting kanns sa mycket laskigare helt plotsligt, tur att vi aker harifran idag..