HEMFARD
Med blandade kanslor lamnar jag nu det har landet bakom mig, for den har gangen. Hem langtar jag, sa fruktansvart mycket, men samtidigt ar det nagot speciellt med det har landet som haller mig kvar. Kanske ar det allt jag upplevt under denna korta tid som far mig att kanna sa.
Jag langtar tillbaka till East London, kanner att om vi stannat kvar dar hade jag kunnat stanna en manad till. Storstaderna ar inget speciellt, bara stress och nervositet. Jag vill spela trummor med Richie-pichie! Haha.
Alla underbara manniskor jag traffat har.. ah, manga av dem har jag inte ens mail till, inget telefonnummer, inte ens nagot namn. Man ar sa dum som inte tanker pa att fraga efter sadant. Jag kommer alltid pa det i efterhand.
Jag vill stanna, vill aka hem, vill stanna, vill aka hem.
Men sa fort jag tanker pa alla mina alskade manniskor darhemma sa vet jag att jag inte skulle kunna stanna en sekund till. Jag vill ha er med mig har!
Det ska bli sa skont att fa se era ansikten och krama er och bara vara allmant glad for att ni finns i mitt liv. For att mitt liv bestar till storsta del av Lycka, karlek och omtanke. Och jag uppskattar det, och jag njuter av bara tanken.
Och jag ska bli sa javla bra pa att inte klaga pa smasaker.
Massor med karlek,
Amanda.
DAG 19 & 20
Dag 19 kan jag val inte skriva sa mycket om, det enda vi gjorde var att sitta pa Baz Bus fran kl 8.30 till 19.00 ungefar. Men vi akte jamsides med drakensberg, sa det var inte helt pest och pina.
Idag har vi varit pa en tur igenom Johannesburg, Soweto och pa Apartheid Museum.
Tankte att jag ska skriva mer om det nar jag kommit hem, ska forsoka summera resan lite da. Har lite folk bakom mig som star i ko for att anvanda internet sa..
Vart flyg lamnar Johannesburg kl 20.15 imorgon, vi aker fran London 11.30 och ar framme i Sverige kl 15.00 den 31 maj. Sa jag hinner till konserten i uppenbarelsekyrkan pa kvallen!
Kramar
/Amanda.
DAG 18
Halloo!
Att den har dagen var skrammande berodde nog helt pa mig och mamma.. haha.
I alla fall, morgonen borjade jattebra. Vi gick ner till ett centrum i narheten och at en stor frukost pa Mug & Bean. Flap jacks, croissents, aggrora, smoothie, farskprassad juice.. Mycket battre an de frukostar vi atit de senaste dagarna (typ, en halv yoghurt).
Efter det begav vi oss till Victoria Street Market, men vi hamnade gaaanska fel..
Nar vi kom till victoria strett sag jag en massa sma stand en bit bort och antog att det var dit vi skulle ga.
Vi gick in en bit pa den gatan och tittade oss runt och sag hundratals kadaver av diverse olika djur hanga i taken, samt en massa olika orter och traslag. Vi hade lyckats ga dit man blivit avradd att ga, Muti Market.
Jag vet inte exakt vad muti betyder men det ar i alla fall pa en muti market som man hittar sin "traditionella medicin". Manga manniskor i Sydafrika kan i stallet for att ga till en utbildad lakare ga till en Sangoma. Det finns vad jag vet tva olika sorters sangomas, kommer inte ihag vad de olika namnen ar men det ar i alla fall en "herbalist" och en "healer". Om man har t.ex. hosta kan man ga till en Sangoma och sa sager hon att man ska ga och kopa en viss ort eller krydda eller dyl, som man da kan finna pa ex. en Muti market.
Sjalvklart finns det mycket mer om detta men jag vet sa pass lite att jag vagar inte saga mycket mer.. Googla om ni ar intresserade, haha.
Vi fick i vilket fall som helst lite smatt panik nar vi hamnade i den delen av marknaden, de enda vita manniskorna pa sju mils avstand, haha. Vi dras till de stallena av nagon anledning.
Sa vande vi i alla fall och borjade forsoka promenera mot stranden, men det visade sig vara ganska mycket langre an vi trodde, och vi hamnade pa en del stallen dar vi formodligen inte borde vara..
Da bestamde jag mig for att stanna en "taxi" som fick ta oss ned till Ushaka igen. Val dar satte vi oss och drack kaffe och gjorde manikyr pa en liten frisorsalong.
Ja, det kan man ju gora nar man har pengar och inte behover salja strumpor i vagkorsningen. Och jag kanner mig sa jobbigt bekvam ibland. For jag kan dra ivag nar jag ar pa ett stalle dar jag kanner mig osaker, jag kan gommar mig pa ett hostel bakom murar och el-stangsel, for att jag har rad.
Samtidigt sa uppskattar jag det sa otroligt mycket mer nu. Jag langtar efter min egen sang och min egen dusch och min egen lilla lagenhet dar jag bor alldeles ensam, utan att behova trangas med en familj pa tio personer. Elektricitet och rinnande vatten borde verkligen inte tas for givet..
I Eastern Cape ar det just nu en otroligt svar torka, allt vatten som kan sparas bor sparas. Det har inte varit ordentligt regn dar pa ett och ett halvt ar.
Sa himla svart att tanka sig. Tank om det skulle handa hemma? Tank om det helt plotsligt skulle ploppa upp nagonting i teverutan som sa: Stang av sa manga lampor och elektriska apparater som mojligt! .. For att det behover sparas el?
Jadu..
Nu ar det bara tre dagar kvar.
Imorgon bitti aker vi till Johannesburg. En resa pa sju timmar..
Blaaah.
/Amanda.
Installt flyg!
Isn't that marvelous?
DAG 16 & 17
Halloo!
Gardagens besok pa Nelson Mandela museet var otroligt intressant, och roligt. Var hjalte.
Jag och mamma vandrade runt dar i nagra timmar. Helt plotsligt horde vi hur en hel kor borjade sjunga.. vi gick ut i receptionen och dar star en skolklass och sjunger (i massa olika stammor, saklart). Sa himla maktigt, akustiken var otrolig! Blev lite ledsen att jag inte hade min filmkamera med mig, for det var ett av de basta framtraden jag sett har hittils. Sa himla fint.
Nar vi var fardiga gick vi till ett litet centrum och at, sen kom Sheryl och skjutsade oss till Ultra City dar vi skulle bli upplockade av Baz Bus.
Resten av dagen/kvallen spenderade vi pa bussen.. 6 timmar tog det ungefar fran Mthatha till Durban. Det var en otroligt vacker vag men inte sa trevligt nar chaufforen kor 110 genom klippiga, svangiga berg, 1500 m over vattenytan.. iiih.
Maste saga att vi var ganska lyckliga nar vi kom fram och klev ur bussen utanfor "Hippo Hide" i Durban. Vi gick in och lade oss i sangen nastan direkt.
Idag har vi varit pa Ushaka Marine World, alla har sa varmt rekommenderat att vi ska aka dit, och mamma har varit dar tidigare, sa vi gjorde det. Akvariet som fanns dar var av hog standard, verkligen. Vi spenderade ett par timmar pa en solstol och kopte en varsin Strawberry Daquiri och Pina Colada for 35 kr st. Haha. Vi kom fram till att det skulle vara valdigt enkelt att bli alkis i Sydafrika, alkohol ar sjukt billigt. Ett glas vin, riktigt gott fint vin, kostar ca 9 kr.
Sen kollade vi pa salar, kollade lite i butiker och at mat. Vi kom nyss tillbaka till Hippo hide.
Ar extremt trott, men jag kanner mig ganska van vid det nu. Det maste vara all frisk luft.
Vi har haft en ganska vit helg, eller vadfan man ska kalla det for. Det ar sa himla latt att glida in i det monstret nar man kan. Man kan valja att inte se den daliga, fattiga sidan av Sydafrika, sa lange man har rad. Det gar att aka hit, bo billigt pa ett fint hotell med sakerhetsvakter och hoga murar, aka taxi vart man an ska, ata pa fina resturanger.. Ja, ni forstor.
Skulle man flytta hit skulle det nog vara ganska latt att glida in pa det sparet. Att tanka bort allt det elandiga.
Det finns sa manga som lever sa. I Sydafrika finns i princip ingen medelklass. Antingen ar man javligt rik eller
sa ar man javligt fattig.. och det i sig ar javligt fel.
Det finns mycket radsla i det har landet, mycket segregation och annat skit. Det finns ocksa mycket som ar bra. Men valjer man att se det fattiga, att se alla shacks och fattiga manniskor for att en minut senare passera ett stort mansion med hoga murar, da forstar man verkligen skillnaderna som finns har. Det ar nastan svart att ta in.
Fran ett amne till ett annat..
Jag ville sa himla garna hoppa en "big swing" medan vi var i Sydafrika. Har planerat det i smyg ganska lange, men nar jag sedan insag att vi inte skulle till de stallen dar det fanns la jag ner de planerna. Sa igar upptackte jag att det fanns en "Big Rush Big Swing" har i Durban! Ih! Lycklig!!
Den befinner sig i Moses Mabhida stadium och man hoppar fran toppen av en stor bage som stracker sig hogt over arenan, fran ena sidan till andra.
Sen igar har jag varit installd pa att gora hoppet, men sa idag nar jag an
tligen bestamt mig for att ringa och boka sa berattar en tjej att dem precis lamnat over arenan till forberedelser infor Fifa och att swingen darfor ar stangd till 4:e juli.. AAAAAAAAAAH! Sa himla besviken.. ugh.
Imorgon ska vi i alla fall aka till Victoria street market, det ar en jattestor indisk marknad.
Det ska bli kul!
Godnatt!
/Amanda.
DAG 15
Hej..
Imorse var vi helt klart valdigt uppskakade. Vi forsokte lugna ned oss sjalva genom att intala oss att dem sakert sprang ivag pa en gang nar dom horde att vi var i stugan. Att det bara var lov och grenar som blaste runt sen, att vi bara inbillat oss. Det hjalper lite att tanka sa.
Med det sagt borjade vi packa, lite smatt distraherade av vara egna tankar. Sen slapade vi vara vaskor uppfor de branta backarna till receptionen.. Vi gick upp pa solterassen och at frukost innan Baz bussen kom.
Vid tolvtiden hoppade vi pa den och lamnade vackra, men nu valdigt obehagliga, Cintza bakom oss. Vidare till Mthatha! (Som alla sa oroligt varnat oss for att aka till)
Det var bara en tva och en halv timmes tur fran Cintza till Mthatha. Helt ok.
Nar vi kom fram blev vi upplockade av kvinnan som ager b&b stallet som vi bor pa inatt.
Stallet pamminer valdigt mycket mer om ett hotell an nagot av de andra stallena vi bott pa.. vi kande oss helt plotsligt valdigt "rika". Men det var a andra sidan otroligt skont med tanke pa nattens handelser..
Vi satt i solen och laste, bestallde en pizza till middag och lade oss sedan i sangen och tittade pa TV (forsta gangen pa tva veckor, inget bra var det heller.)
Imorgon ska vi till Nelson Mandela museet som finns har och vi tvatiden aker vi vidare till Durban.
Godnatt!
/Amanda.
INBROTT
Inatt har vi inte fatt sarksilt mycket somn. Nagon forsokte namligen bryta sig in i var stuga.
Usch, jag far magknip bara jag tanker pa det.
Jag vaknade mitt i natten av att mamma satte sig upp och skrek "Halla?! Vem ar det?!"
Da horde jag att nagon forsokte stoppa in nagot i nyckelhalet, sen horde vi dem springa runt huset.
Paniken slog till pa en gang. Receptionen var stangd och det finns inget telefonnummer till personalen. Det finns tva sakerhetsvakter men inget telefonnummer till dem heller.
Vi sitter i sangen och hor hur dem gar runt pa baksidan av stugan. Det blaser valdigt mycket ute sa det lat som om de var overallt, vilket inte direkt minskade panikkanslan.
Jag bestammer mig for att vi maste forsoka ringa polisen. Personen som svarar verkar inte riktigt forsta allvaret i situationen, han vill prompt veta exakt vart vi ar, vilken provins och allting. Jag rabblar upp allt jag vet men han verkar anda inte forsta .. "Cintza, East London, Eastern cape, West coast, inkwenkwezi!!"
Han kopplar mig till polisstationen i East London men dar ar det inget svar.. Haha, helt otroligt.
Vi sitter kvar i sangen helt panikslagna och vettefan vad vi ska gora. Vi funderar pa att springa till grannarna men vagar inte. Tanker att det formodligen bara ar nagra smatjuvar som inte har nagon koll, men pga paniken som spridit sig i hela kroppen ar vi bada alldeles for radda.
Till och med odlorna som brukar springa runt pa vara vaggar satte sig precis vid ytterdorren och borjade "skalla". Panikslagna dem med, uppenbarligen.
Till slut bestammer jag mig for att skrika pa hjalp; vara grannar hor oss och kommer och knackar pa. Vi gar alla ut och tittar lite runt huset och pa taket och sa.. Pratar lite med grannarna och kanner oss lugnare. Vi kommer fram till att dem formodligen inte kommer komma tillbaka eftersom vi skrek sa mycket.
Jag och Mamma gar in i stugan igen. Helt plotsligt hors alla ljud sa mycket tydligare, vi lyssnar pa vartenda lov som blaser, varje syrsa och varje hund som skaller.
Tillslut sa lyckas vi somna om igen. Men det tog ett tag, och det var ingen djup somn direkt.
Det ackligaste med hela scenariot var att mamma berattade att precis innan hon vaknade av att nagon forsokte bryta sig in sa dromde hon att tva man stod och tittade in genom ett fonster bredvid dorren. Sa himla obehagligt!
Allting kanns sa mycket laskigare helt plotsligt, tur att vi aker harifran idag..
DAG 14
Eller snarare tre geparder.. hihi :D:D
Vid attatiden imorse blev jag och mamma upplockade av en man i en stor oppen Land Rover. Han tog oss runt i Inkwenkwezis Game Reserve Park. Ah, det var jattekul! Vi sag giraffer, gnuer, lejon, zebror och massa andra roliga djur. Fast jag blev ganska radd nar vi var nara lejonen.. haha.
Vi akte runt och det var helt tomt och tyst, sen helt plotsligt kommer ett stort javla lejon och springer ut bredvid bilen. Jag blev sa galet radd..
Efter vi akt runt fick vi vara med pa en "elephant interaction" dar man fick mata dom och klappa dom. Sen akte vi tillbaka till receptionen dar det serverades en gigantiskt buffe med allt moljligt gott. Jag ar fortfarande i paltkoma..
Ah, det var sa gott! I love fooooood.
Nar vi kommit tillbaka till Buccaneers slangde vi oss pa sangen en snabbis innan vi gick ned till stranden for att plocka snackor. Det finns hur mycket som helst, riktigt fina. Stranden ar 16 km lang (!!)
Pa kvallen gick vi upp till baren och at spagghetti bolognese. Wayne ville vara med pa min film sa han sjong och spelade gitarr en snabbis.
Nu ar vi galet trotta, som vanligt, vi gick ned till stugan for att slappa. Egentligen hade vi tankt packa nu, men vi orkar inte. Haha.
Imorgon vid tolvtiden hoppar vi pa Baz Bus vidare till Mthatha dar vi ska spendera en natt, sen Durban i tre natter. Sen beger vi oss till Johannesburg i tva natter.. och sen, sen ar det hemfard! Sjukt vad for tiden gar.
Godnatt!
/Amanda.
DAG 13
Idag har jag ridit genom bergen och pa stranden och det var sa himla harligt! Fast jag har galet ont i rumpan nu, haha. Vi fick rida genom vattnet ocksa, det var superskont. Men det var jatte jatte varmt ute, riktigt hett.
Efter min svettiga ridtur tog jag och mamma en snabb promenad ned till stranden for att senare pa kvallen ata en riktig Xhosa-middag. Ganska ackligt, om man fragar mig, haha. Nastan all mat ar valdigt mosig och kletig.. Mycket bonor och pumpamos och sadant. Mycket som jag inte tal. Men det var trevligt anda.
Nu ska vi ga ned till rummet och lasa lite innan vi ska sova, imorgon ska vi upp tidigt for vi ska pa Game drive!
Alltsa safari, man kor genom ett gigantiskt reservat med giraffer och andra djur.
Berattar mer imorgon nar vi varit dar!
/Amanda.
DAG 12
Morgonen bestod av packning och vantan.. vantan vantan vantan. Men jag hann i alla fall intervjua Richard och hans kusin medan vi vantade, vilket var bra.
Runt ett kom shuttlen och plockade upp oss. Vi fick hanga med och kopa frukt och lite annat innan vi drog vidare till Cintsa.
Nar vi kom fram blev jag helt overlycklig, nu kanns det verkligen att vi ar i Afrika. Helt underbart! Det ar fullt av berg och annat vackert. Vi bor pa ett "berg" i en "hydda" med utsikt mot havet. Det gar inte riktigt att beskriva hur fint det ar. Verkligen ett paradis. Om man star pa var terass ser man lagunen och sen stranden som separerar lagunen fran havet.
Nar vi packat in oss gick vi ner till volleyboll-planen. Det skulle spelas volleyboll och bjudas pa vin. Riktigt harligt! Tror att mamma och jag var lite ovana for vi vinglade lite nar vi gick tillbaka till hyddan, haha.
Senare pa kvallen var det dags for braii (vilket inte ar samma sak som brajj, utan det ar typ grillat. Barbecue.)
Ah, det var helt underbart gott. Det bor massor av trevliga manniskor har. Man kan aka hit och volontararbeta, det rekommenderar jag starkt. Tror att jag sjalv ska prova pa det nagon gang. Man kan antingen jobba har pa Buccaneers (ja, samma namn som resturangen) eller pa en skola, pa en gard med hastar som blivit illa behandlade eller pa Inkwenkwezi game reserve.
Imorgon ska jag rida pa stranden!
/Amanda.
DAG 11
TRUMMAN AR FARDIG!!
Antligen!
Den har dagen har bestatt av att satta pa snoren pa trumman och spanna dem. Har tusen blasor pa fingrarna trots att Richard gjorde grovjobbet, haha. Jag ar lite klen.
Efter att vi knutit hundratals knutar akte jag och mamma till Masi for att traffa Doreen, som vi inte hann traffa igar. Doreen ar Lesley-Ann's mamma. 75 ar gammal ar hon, och jobbar fortfarande! En riktig dunderkvinna. Hon verkar verkligen helt otrolig, onskar att jag hunnit spendera mer tid med henne, det hade varit valdigt intressant.
Vid tre tiden var vi tillbaka pa s-shack, jag och Richard skulle spanna snorena annu mer och gora s.ka diamonds pa trumman. Orkar inte forklara, haha. Ni far se sen.
Just det, om ni undrar varfor det inte kommit upp nagra bilder.. Vi brande ner bilderna pa en skiva i en fotoaffar, men datorn pa s-shack ar sa gammal att den inte vill opnna skivan. That's why.
Nar vi var fardiga med att spanna snoren gick jag och mamma till Bucc's (igen) innan vi skulle ivag till Talamanca.
Val dar slog vi oss ned och lyssnade pa en del talangfulla sangare och lite spoken word. Sen var det dags for Richard och eleverna! (inkl. mig) Det var otroligt pinsamt att sitta dar for det var manga som skrattade at mig och Nito eftersom vi spelade en sa enkel rytm. Men jag forsokte att inte bry mig sa mycket. Ar i alla fall glad att jag gjorde det!
Mamma och jag var supertrotta och akte darfor hem ganska tidigt. Det ska bli skont att fa sova ut ordentligt for imorgon far vi vidare till Cintsa dar vi ska spendera helgen. Det ska bli skont med en riktig semesterhelg, vi ska pa game drive och rida pa stranden och bara ta det lugnt innan vi aker vidare till Mthatha pa mandag.
Ikvall ar alltsa sista natten pa s-shack, sjukt hur fort tiden gar!
/Amanda.
DAG 10
Halloj!
Idag steg jag upp sa fort solen syntes bakom bergen. Dags att spanna pa skinnet pa trumman! Tyvarr var det valdigt molnigt under morgonen, men det sprack upp lite senare pa dagen.
Helt plotsligt nar vi holl pa med skinnet insag jag att nagon faktiskt dodat en "springbok" enbart for min trumma. Jag fick hemskt daligt samvete ett tag, jag hatar nar folk dodar djur i onodan, och nu ar jag en av dem.
I alla fall, skinnet hade legat i blot under natten for att vi enkelt skulle kunna spanna pa det pa trumman. Det var alldeles kletigt och snuskigt.. yuck.
Vi lade ned skinnet over toppen pa trumman sa att ungefar tva dm hangde runt kanterna. Sen satte vi pa en av ringarna som vi svetsat ihop igar. Efter det vek vi upp skinnet over ringen, mot toppen, och satte sedan fast nasta ring, som ar liite mindre an den undre. Sen vek vi ner skinnet igen over ringen och drog lite i det.
Efter detta skulle trumman sta i solen och torka sa att skinnet blev stelare. Under tiden passade mamma och jag pa att aka till Masi.
Nar vi kom till Masi insag vi att klockan var for mycket for att vi skulle hinna traffa den person som vi kom dit for att traffa, sa vi gick till East London museet istallet. Men forst at vi lunch pa det lilla mysiga cafeet utanfor. Jag tror det ar det enda riktiga cafeet jag sett sen vi kom till East London, hah.
Museet var ganska intressant, men det luktade ackligt sa vi gick darifran ganska snabbt. Formodligen var det nagot medel som de anvande for att bevara allting..
Sedan tog vi en townie ned till "centrum" och promenerade resten av vagen. (Den farliga platsen dar alla knarkar haller hus..)
Nar vi kommit till S-shack kom Louise och vi gick tillsammans till Bucc's och at mat. Muhm! Sen fick jag skynda tillbaka for att jag och Richard skulle raka skinnet pa trumman. (Visst later det knappt?)
Nu ska trumman torka lite mer och imorgon ska jag, Nito och en massa andra av Richards trum-elever spela med honom pa Talamanca's "open mic night" (Brute Force). Jag och Nito ska bara spela basrytm hela tiden dock, haha..
Godnatt!
/Amanda.
DAG 9
Hej halloo allihop!
Idag har vi inte gjort speciellt mycket. Jag och Richard har pillat lite pa trumman, slipat och oljat och lite annat, vi ska satta pa skinnet imorgon (!!)
Pa formiddagen gick jag och Richard till en bilverkstad och svetsade ringarna som ska halla fast skinnet pa trumman. Vi ristade aven in mitt namn och the african emblem pa trumman, fiint!
Pa eftermiddagen tog mamma och jag en liten "townie" till Vincent Park for att handla pa stora mataffaren. Jag gick aven runt lite inne pa Mr Price, en lagpriskedja, ungefar som H&M fast billigare. Jag kopte en pyjamas med ugglor och ett par kanintofflor.
Det finns hur mycket pyjamasar som helst har!! Supermysigt. Anledningen ar val att det blir sa galet kallt har pa natterna och de flesta husen ar inte ordentligt isolerade eller sa har de inga element.
Alskar pyjamasar, gillar inte att sova i dem dock, men att ga runt i dem och bara mysa.
Ja, man kan saga att vi hade en slags lyx-dag idag, efter allt elande. Kanns som att vi behovde det for att muntras upp lite.
Nu ska jag ga till hyddan och ata oreos och lasa Elle. (Tidningar ar ocksa sjukt billiga har!)
Hejs!
/Amanda.
DAG 8
Helt absurt varmt har det varit idag! Jag smalte nastan i varmen. Cirka 33 grader, heela dagen. Missforsta mig inte, jag klagar ej, alskar den har varmen!
Idag var vi pa barnhemmet Daily Bread igen, det var riktigt kul att se alla barn upptrada. Richard, Franco, Anestine och hennes dotter Alexa, samt Richards kusin foljde med oss, jatte kul.
Barnen (eller ja, barn och barn.. barnen och ungdomarna) pa barnhemmet ar sa otroligt talangfulla. De ar inte ett dugg blyga nar det kommer till att upptrada. Och killarna som dansar anses vara coola, i motsats till hemma i Sverige dar dem skulle bli retade.
Nagot som ar roligt ar att alla, som jag hort i alla fall, kan sjunga. Och inte bara vanligt utan i stammor! Helt automatiskt. Det ar valdigt haftigt.
Det finns sa mycket kultur har, sa mycket som ar speciellt for just den har platsen. Underbart.
Efter Daily Bread fick jag mojlighet att folja med Louise till skolan A.W Barnes. Varje mandag och fredag har Louise en "tjejgrupp" dar med nagra 13-aringar. Varje vecka pratar Louise med dem om olika saker och idag pratade de om olika sorters "abuse".
Louise stallde olika pastaenden och tjejerna fick stalla sig i olika horn. Ett horn var "yes" och ett var "no".
Det forsta pastaendet var: Det ar okej for larare och foraldrar att sla barn om de har varit olydiga/busiga.
Alla tjejer stallde sig i "yes" hornet!
Jag var i chocktillstand, det var helt otroligt konstigt om man jamfor med den varld jag lever i.
Efter att Louise stallt ett par pastaenden fick tjejerna satta sig ner igen och vi pratade tillsammans om det dem hade svarat. Nagra saker de sa var:
"Children have to be hit because otherwise they will do the same thing over and over and over"
"Sometimes when my dad hits me I feel like he doesn't love me"
"Your parents hit you to make a better future for you"
"If you love a person, you will protect that person, but you don't have to fight" (en tjej om svartsjuka)
Ja, ni kan val forestalla er hur det kandes att sitta dar pa en stol mitt bland alla dessa fina fina flickor och hora dem saga sa. Vissa saker dem sa var kloka och bra, men manga saker lat i mina oron helt ologiska.
De tyckte pa fullaste allvar att det ar okej att foraldrar/larare slar sina barn. De hade inte ens nagot problem att prata om det.
Och det ar inte sa konstigt egentligen, att de tycker sa. Dom har ju blivit uppfostrade till det, och alla deras vanners foraldrar gor pa samma satt. Dom tycker inte att det ar nagot konstigt eftersom det ar sa otroligt vanligt.
Jag vill inte komma som vasterlanning och saga att "sahar ska det vara, for det vet jag!" aven om jag faktiskt vet att det ar fel att sla barn. Att sla nagon overhuvudtaget.
Jag och Louise pratade mycket om hur svart det ar att fa dem att forsta pa ratt satt. Det enda man kan gora ar val att beratta for dem om deras rattigheter och att ingen egentligen har ratt att varken sla dem eller misshandla dem pa nagot annat vis.
Usch, jag orkar inte skriva nagot mer om det..
/Amanda.
DAG 7
SOL!!
Efter fredagens aska och gardagens gra himmel kanns solen nu extra speciell.
Igar sag vi delfiner simma runt i havet, ganska nara land. De simmade precis bredvid surfarna och det var ungefar 40st. Himla fint.
Byggde lite mer pa trumman igar. Nu ar den insmord i linseed oil och skinnet har levererats. Men idag tog vi en paus i byggandet.
Mamma och jag traskade ivag till esplanade street dar det var flea market. Vi insag inte hur varmt det var ute foren vi redan var framme. Temperaturen lag pa 30-35 grader och himlen var helt molnfri.
Jag kopte lite smasaker pa marknaden, bl.a en liten skylt och en present till svarmor. Sen gick vi till Debonairs och delade pa en pizza.
Bade jag och mamma har fatt en massa bett pa kroppen. Vi tror att det ar nagon form av loppor eller "bedbugs". Mamma ser ut som att hon har vattkoppor, haha. Jag har bara nagra fa pa utspridda stallen. Med anledning av detta ska vi imorgon skicka ivag alla anvanda klader till tvatten och byta lakan. Vi har investerat i en "multi insect killer" spray som vi ska spraya hela "hyddan" med. Hoppas att dom forsvinner da..
Idag har jag aven badat for forsta gangen. Det var otroligt harligt, men vagorna ar sa stora att man inte kan simma ut. Det ar mycket understrommar har sa man kan latt dras med langt ut i havet.
Nu ska jag forsoka sova sa jag orkar upp imorgon. Forsoker att ignorera att det kanns som om tusen myror kryper innanfor mina klader.
Welcome to Africa, right?
/Amanda.
DAY 5 & 6
Yesterday me & Richard continued with the building of the drum. Just now he went to town to buy some woodglue and stuff.. Tomorrow the skin is being delivered!
I was having a real bad day yesterday. Don't know why really, probably because all of the new impressions are starting to sink in. Anyways, I didn't go out yesterday since I did not feel very well. I might be going out tonight instead, if I manage to finish my english examination before that.
There are some things to be happy about though..
Tomorrow there is going to be a flee market down here at Beach front. Awsome!
Oreo's only cost about 13SEK at Spar. And I have found some new favourite chips called Cheese Nakz, they cost 7SEK! Good stuff for the cookie monster.
I am super exited for my drum to be finished! Richard told me I am going to play drums with him at Talamanca next thursday. Haha, yeah right..
Blaah. Now i'm going to study before Richard comes back.
I keep forgetting to upload pictures, I promise that if I am at the schack tonight I will!
Lateeeeerrr!
/Amanda.
(Thanks everyone for your comments, it's great to see that there are people reding the blog! Everyone reading this, write a few words please. Nice to know who are reading. Kiss.)
DAY 4
(Still writing in English, hate this desktop..)
Molweni!
Today we started with the building of the drum, worked from 9 to 4. We have shaped, carved, grinded and hollowed it. It is hard work! My fingers hurt like hell. But it’s a lot of fun. Think we are going to finish the first part of the drum tomorrow, and then on Tuesday we are getting up real early to tighten the skin. Apparently we have to work with the sun.. bleeeh. The drum will be completely finished on Thursday.
Around six me & mum went with Richard to Talamanca music lounge. Louise and her boyfriend joined us as well. It was some kind of “open stage” thing, don’t remember what it was called. Anyways there were people reading poetry and a few bands and some singers. It was real nice, filmed the whole event. Richard dragged me up on stage to introduce me and talk about the drum that we are working on. Fun for a girl with stage fright huh?
I have already gotten to film soooooo much music, it’s unbelievable. There is music everywhere! I really love this place, but I don’t know why. Maybe it is because of the people. Everyone is so open and welcoming.
Something I have noticed is that the people in SA are not afraid to say that they are good at something. In Sweden you are considered boastful if you e.g. tell someone “I am really good at drawing!”
Ah, I hate sitting by this slow computer, I’ll write some more later.
Tomorrow I am going out with Lesley-Ann’s daughter and her friends. A little scared to be honest, but I guess it will be fine.
I have learned to say a few things in Xhosa, but it is incredibly hard because of all the clicks. You see, they have clicks instead of x, q and c.
But still..
IMonti = East London
I Gobo = My drum
Nkosi Kakuhlu = Thank you very much
Molo/Molweni = Hello
Can’t think of anything else right now. But I can say this much, Afrikaans is so much easier to understand in comparison to Xhosa. Since my dad is Dutch and Afrikaans is sort of and old version of dutch.
Okay, now I’m just babbling.
Bye!
/Amanda
Ps. I'm going to try and upload some pictures tomorrow night!
DAY 3
But I had a great day!
First me, louise and mum went to Masi so that I could film the morning gathering that they have. They sing and pray, it is really fun to watch. After that the driver (don't remember his name) took us out to Haven in Parkridge, one of the more poor places in East London. We introduced ourselves and got a tour of the center and the daycare. We asked if the kids were gonna sing later and they did!
They all lined up outside and sang a lot of songs, I got it all on tape. Then when they were done I sat on the ground and they came and sat by me. They were all very curious! We sang and after a while some of the girls started to braid my hair, haha.
Louise came out and literally dragged me inside the center. We got to meet a few of the "opa's & oma's" who live at the center. When someone who speaks Afrikaans is of your grandfather/mothers generation you call them opa and oma. In Xhosa you say something else but I don't remember what it was.. All the kids call me "Sizi" which means sister.
We met with Bertha but she had to talk to two girls my age, a case of domestic violence she said. So we waited, and then she came out and told us about the girls.
One of them had a eight month old baby and a boyfriend with no job who hit her. To get money she has to sell sex, because the child grant in SA is only 140R (150SEK). Since she is breastfeading her son could get hiv or aids if she continues selling herself.
The other girl did not have any money and lives on the street with her one-yearold who she wants to put up for adoption. It is so overwhelming because these two girls are really one in a million here in SA..
Afterwards we went to Isaiah, a children's home and school in Parkridge. It was so much nicer than DB. Isaiah are sponsored by Rotary and have been visited by Nelson Mandela (our hero!) DB only have small sponsors so far.
We met with the social workers who asked us to plead to Masi that they should have a workshop about teenage pregnancy and such at their school. Hope they will!!
We went back to Haven. Every wednesday they have a feeding-scheme for the children in the area. They made "samp & beans" which contains of beans, maize and some bones to make it taste better.
There were somewhere between 150-200 children that came with their small plastic buckets and stood in line for som food. Some of the parents stood outside waiting for them to finish, but most of the kids came alone or with a sibling.
We got a quick tour of the informal settlements in Parkridge adn when we came back to the center we were told that one of the sick men had passed away.
Right before we went home we learned that another passed a few minutes after..
I don't really have the strength to write anymore now, I have to go upstairs and film Richard and his band who are practicing. Promised him.. blaah, I WANT TO SLEEP!
Tomorrow i'm getting up at nine to start building my drum with Richard.
I miss all of my loved ones at home already. Probably because it is sooo different here.
Anyways, goodnight!
/Amanda
(Grattis pa fodelsedagen till min Joakim! <3)
DAY 2
In the morning the cold wakes us up. It is wintertime here now (like summer in Sweden, haha) and the nights are extremely cold. Especially when you have neither isolation nor a heater.
On our "porch" it is a lot warmer than inside. Joy rises when you get to watch the sunrise behind the mountain, while the waves bring with them the tide.
Gaye was supposed to pick us up at 8:30, but in South Africa people live according to "African time" (which kind of means that nothing happens when it is supposed to happen.)
We were picked up at 9:45 and drove to Daily Bread along with Gaye and an american woman named Debz. Both of them are super religious (...) but so kind and loving. Bedz asks us if it is ok that she reads a few scriptures while we are in the car. I notice that God, Jesus, faith and reward are words that continue to appear in their conversations. "Pray for their souls.."
We arrive at the childrens home and meet reverent Vuyani who shows us around. The kids are at school and get a break right before we leave. It is hard having to stand there while the reverent calls the children to come say helloto us. It makes me feel like a spectator at a zoo.. I want them to say hello to me because they want to, not because they have to. I should be the one to approach them.
Anyways we decided that we are going back on monday when they are having their Open Day. Then the children are going to dance, sing and act and show us all of their projects. I'm longing!
After DB we went to Wimpy to grab a coffee. Gaye and Debz were quite shocked when I asked if the new what South Africa's take on homosexuality is. Gaye answers that it is legal to get married, and then they both start talking about their own and "God's opinion". I don't feel like writing about that right now. Haha, maybe another day. I think you can imagine though.
Later they dropped us off at Masimanyane where mum introduced me to all of her friends. They were all very welcoming. I love Sindiswa, the woman who makes their tea! She was smiling the whole time we were there. I got to meet Bahnu, Cathy, Lesley-Ann and Micki. And then of course Louise who is an intern from Sweden, just as my mother was.
Mum and I walked up to Vincents (sort of a mall). We bought two blankets and some other neccesarities. Then we walked back to Masi to meet up with Louise. We hopped on a "townie" and went to Guido's to eat. A townie is a minivan that drives around and picks people up at random places. The honk and shout "townie" out the window. Haha. It cost us 10R (about 12SEK) to go downtown. Almost only the poor go with the townies, I think the other rich people are too scared. Haha!
When we were walking back to out hostel mum tripped on the sidewalk and fell hard. She hurt her chin and and her knee and can hardly walk now. Her knee is twice the size of the other! She is going to the doctor tomorrow, hopefully we can stay at the shack anyway. Maybe I can ask Gaye & Debz to pray for us?
Mum got some ice for her swollen knee and I got to smell wood. Haha! Richard had been to King Williams Town to buy a stubbe (wtf is it called in english?) which the djembe is going to be made out of.
We are gonna start building it on thursday because tomorrow I am going with Louise and Bertha to Haven. A hospice for people with aids, and also a daycare. I look forward to it, but at the same time it is probably going to be rough.
Ah..
I have to sleep now!!
Be safe,
/Amanda
DAY 1
(Think i'm gonna write in english til' I figure out this desktop)
East London looks like any other place where you would normally go on vacation. It doesn't really feel like "Africa".. until suddenly, after driving past all the mansions, we are driving side to side with a township. Not a real township though, here they call it an informal settlement. And just like that, the feeling that you knew you were going to feel but you didn't know what it felt like, rushes through your body.
I look at my mother and say "I wish I was black right now.."
"Me to" She says.
We arrive at Sugar Shack which is located right by the ocean. It's increadibly windy and the waves are huuuuuge. It's a surfers paradise, that's for sure! It's around 23+ degrees outside.
We open a big, green gate that leads us into a saggy little tree-house paradise. A dream for any backpacker, but a little to creepy for me. I try to tell myself that I am cool enough to live here.
Down the stairs walks a young girl who helps us check in and then shows us around.
"These are the loos'' She says and points towards to, remarkably clean, outdoor-toilets. "And there are the showers. The bathrooms and showers are co-ed, just so you know".
She shows us to the kitchen upstairs. Mum and I get a little bit grosed out from all the dirty dishes. But I think i'm more of a woos than mum in that case.
Then she shows us to our "hut". We have to jump on a few logs and step on some stones to get there, and it really looks like a treehouse! I would say it is approx. 6 squaremeters.
There are two beds in each end and in between there is a table-thingy with two lamps on top of it. There is no colour on the walls that are made of some sort of plywood or something similar. It is quite cosy actually.
Mum makes a phonecall to Bahnu and asks her if we can visit Masimanyane tomorrow, and of course we can. Then she speaks to Gaye who is going to take us to Daily Bread, a childrens home and school, in the morning.
My sister and brother in-law sent some clothes for us to bring to the children. There are about 78 children between the ages of four and eightteen staying at Daily Bread (!!)
Later we walk to the store and by some eggs and butter etc. We managed to make an omelette in the greasy kitchen. But I have decided that we need to buy our own towel, sponge and forks.
When we are eating a guy named Richard comes up to us. He is the drummer that is going to build a djembe with me! He showed me a lot of pictures and stuff. I'm so excited!! We are going to film the whole thing from scratch.
After talking to Richard and the others we started to feel a lot more comfortable at Sugar Shack. Everyone is so nice.
But, we HAVE TO get a flashlight. A minute ago we ran into a snake on our way to the bathroom.
Haha!
Night!
/Amanda.
